Tack mamma, för att jag fick finnas (från boken Tack mamma)

 Varsågod, här är ännu ett kapitel från boken Tack mamma.  Jag hoppas det rör ditt hjärta.

(For the English version, scroll down to the previous post).

Vi var på ett flygplan. Jag minns inte vart vi var på väg, det var på en av många underbara resor vi gjorde som familj. Du föreslog att jag skulle börja ta p-piller. Jag ryckte på axlarna och sade att det inte behövdes. Jag och dåvarande pojkvännen använde ju kondom.

“De kan gå sönder”, sade du. “Det var så du blev till.”

Jag var arton år när jag fick veta att jag var oplanerad. Inte fick jag någon existentiell kris för det. Pappa förklarade att jag var oplanerad, inte oönskad.

Läkarna avrådde dig från att få mig. Liksom de hade avrått dig från att få min (också oplanerade men inte oönskade) bror. Din hälsa var inte bra nog, sa de.

Men här är vi, min bror och jag.

Tack mamma (och pappa, och kondomen som sprack) för att jag fick finnas. 

***

Dela gärna inlägget om du tror det kan hjälpa någon! Du får också gärna lämna en kommentar nedan med dina tankar. 

Detta var ett kapitel ur boken Tack mamma. En bok för dig som saknar.  Första kapitlet hittar du här.

Om du vill få ett meddelande på mail när ett nytt kapitel är upplagt kan du klicka här.

Om du vill ge boken till någon du tror kan hitta tröst i den, eller till dig själv, kan du köpa ett personligt signerat exemplar här.

Om du hellre vill ha en e-bok hittar du den i den vanliga bokhandeln.