En ursäkt att dagdrömma

Jag pratade i tisdags med en grupp elever på Schillerska Gymnasiet. Vi pratade om litteratur. När vi pratade om vad som inspirerar oss kände jag igen mig i mycket av det eleverna blev inspirerade av.

• Musik - En av mina största inspirationskällor vilket är extra tydligt i min bok Jenny, Jenny
• Böcker och filmer - Ursus-dit rättvisan inte når, är bland annat inspirerad av filmerna Mångalen och Fisher king.
• Människor runt omkring oss - ibland överträffar verkligheten som bekant dikten och att lyssna på och betrakta människor kan vara en inspiration till egna berättelser.

Sedan finns förstås sådant som kommer inifrån utan att vi vet var det kommer ifrån - dagdrömmeri.

Som jag berättade för klassen är det något av det roligaste för mig med att vara författare - nu är det legitimt att göra det jag alltid har gjort - att dagdrömma!

Jag pratade inte om mitt dagdrömmeri förut. Det var som om jag anade att det var något dåligt med att vara i min egen påhittade värld istället för att vara med alla andra i den vanliga världen. Men efter två utgivna böcker har jag plötsligt en helt godtagbar ursäkt för att vara lite frånvarande - nu kan jag helt enkelt säga att jag tänker på min nästa bok!

Vi är nu i en tid när vi allihop tillåter oss ett kollektivt dagdrömmeri - om Sinterklaas som vi just nu firar i Nederländerna och snart om jultomten och allt som hör därtill.



Kanske gillar vi dessa traditioner så mycket just för att det är roligt att hoppa in i en annan värld än den vardagliga nu och då.

Så dröm på  - det är härligt för stunden och kan leda till underbara saker som du inte har någon aning om idag.