Är det snällt att vara snäll?

 Det här inlägget finns nu också som en knapp 3 min lång video.

All dogs need exercise, discipline and affection, but a lot of people only give them affection, affection and affection.

Det sa en av mina förebilder, Cesar Millan, när jag såg honom live i Scandinavium igår.


Det stämmer i mänskliga relationer också.

Som när jag var med mina barn i Mimers hus i Kungälv. Några andra fick glass av sina föräldrar och mina söner frågade om de också kunde få. Jag sa nej, det är ju bara en vanlig måndag (i vår familj är reglerna, eller som Cesar skulle ha sagt, our discipline, att sötsaker hör till helger och speciella tillfällen). Mina pojkar sa indignerat: "Men de barnen får ju glass!"

Ja, sa jag. De får glass, men ni får goda vanor.

Mina barn tyckte inte jag var ett dugg snäll just då.

Det finns föräldrar som vill vara snälla mot sina barn och ger dem allt de önskar. Det finns hussar och mattar som vill vara snälla mot sina hundar och låter dem göra vad som faller dem in. Det finns flick/pojkvänner som vill vara snälla och servar sina partners hela tiden och sedan undrar varför ingen visar tacksamhet.

Jag håller med Cesar. Det räcker inte med affection, affection, affection.  Det krävs mer. Det kan till och med vara så att det här med att vara snäll inte alls är snällt, det kanske bara är enklast just då.

Ibland får man ge sina kära det de behöver snarare än det de vill ha. Även om det hade varit lättare att bara ge dem det de ber om.

När du gör det, är du verkligt snäll.