Tack mamma, för allt ditt stöd

 Varsågod, här är ännu ett kapitel från boken Tack mamma.  Jag hoppas det rör ditt hjärta.

(For the English version, scroll down and then click on previous post).

Tack för alla gånger du körde mig mamma. Till baletten. Till jazzdansen. Och framförallt till ridningen. Den var på lördag morgon – inte direkt den tid ni ville köra mig eftersom fredagar ofta var “ta hand om demoner med vin”-dagar. Dessutom var du allergisk mot hästar. Jag fick byta om i stallet och lägga ridkläderna i bakluckan. Sedan körde vi hem med öppna fönster. Dina ögon och din näsa rann ändå. Det hindrade dig inte från att köra mig.

Inget hindrade dig eller pappa från att stötta mig och min bror i vad vi än ville. Ni har varit med på så många av mina dansuppvisningar. När jag började ge föreläsningar och var osäker på om det skulle bli tillräckligt många deltagare kom ni. Och ni tog med era vänner.

När jag och min man var i den där intensiva fasen i livet med varsitt intressant och krävande heltidsjobb och tre små barn fanns ni alltid där. När VAB-andet var svårt att få ihop ringde vi er. Vi möttes vid hunddagis och ni tog med er ett eller flera barn hem till er medan vi åkte vidare till jobbet.

Ni gav oss tid att bara vara vi två, genom att ta hand om våra barn en kväll eller till och med natt då och då. Ni lät våra tre söner göra som de ville hemma hos er. Att vara i ert vackert belägna hus i Landvetter med massor av tevekanaler och obegränsat med godsaker i köksskåpen var alltid populärt. Ni bodde i huset där allt var tillåtet, ni bodde i Villa Villekulla. Jag kanske skulle ha hetat Pippi trots allt.

Tack för att du uppskattade varenda present barnen gav. Varenda pärlhalsband, varje teckning. Du och jag tycker båda om gosedjur och har kvar många även i vuxen ålder. När min yngste blev förtjust i din vita säl fick han den av dig. Sälis blev hans favoritdjur under många år och den finns fortfarande i hans rum, även om den inte längre finns i hans säng.

Tack för allt stöd, tack för alla gåvor, tack för all frihet. Tack för att du och pappa alltid, alltid, har funnits där när det har behövts.

 ***

Dela gärna inlägget om du tror det kan hjälpa någon! Du får också gärna lämna en kommentar nedan med dina tankar. 

Detta var ett kapitel ur boken Tack mamma. En bok för dig som saknar.  Första kapitlet hittar du här.

Om du vill få ett meddelande på mail när ett nytt kapitel är upplagt kan du klicka här.

Om du vill ge boken till någon du tror kan hitta tröst i den, eller till dig själv, kan du köpa ett personligt signerat exemplar här.

Om du hellre vill ha en e-bok hittar du den i den vanliga bokhandeln.