12/13/12

I wanna die old

Det här inlägget finns också som en annikaslolTBT video

I wanna die old. 

Det uttrycket hörs inte så ofta. I wanna / gonna die young är betydligt vanligare än I wanna die old i sångtexter, dikter och filmer. Som om det är lite romantiskt och fräckt att dö ung. Fast det, när det händer, bara är oändligt tragiskt.

Det är unga människor som sjunger och pratar om att dö ung. (Förstås. Man kan inte gärna prata eller sjunga om att dö ung när man inte längre är det, då har man på något vis redan missat fönstret.)

Jag tror att det är på samma sätt som hur vi svenskar (inte) firar vår nationaldag. Fredrik Lindström gjorde den intressanta analysen att det inte beror på att vi är tråkiga eller rädda för att ses som överdrivna nationalister. Det är snarare så att vi tar vår frihet, vårt land och vår långa fred för givet. Vi firar inte vår nationaldag eftersom det den kan tänkas stå för känns så självklart.

På samma sätt är det lätt att prata om ett tidigt slut av livet när livet tas för givet. Det är lätt att prata om att dö ung när det känns helt osannolikt att det ska hända. När man är så fylld av liv och hälsa att döden är något abstrakt, något som finns i litteratur och på film men inte i det egna livet.

Jag har nu nått en ålder där jag, om jag lever lika länge som medelsvensken, har knappt hälften kvar. Jag har upplevt vänners, släktingars och älskade husdjurs död. Både unga och gamla personer i min närhet har lämnat detta livet. Jag tar inte längre livet för givet. Jag vet att jag vill dö gammal.


Jag vill bli så gammal att jag fortfarande finns här när mina barn är riktigt gamla. Jag vill vara en farmor under många, härliga år till de barn jag hoppas mina barn kan och vill få. Och jag vill att min underbara man blir en riktigt gammal farfar så att vi kan dela våra härliga liv länge, länge.


Lev väl och länge!

No comments:

Post a Comment