How can we tap into our gifts?

How do we tap into our gifts? What steps can we take to uncover them and make them more apparent?

To hear my answer to Dave’s question, tune in to episode 458 of the podcast Living the Next Chapter.

I share my thoughts on this from 6:55-9:55.

Direct link to the podcast session:

https://pod.link/1607392975/episode/7d35acf28ff2b47132a258f6025c5d50

You can also read a summary of my answer below. 

Dave: You possess a gift, and it almost seems as though everyone has this gift, but in truth, not everyone does. They look at you and think, there's something special about you, and you're left wondering, I thought this was a normal thing everyone has. The key is that we could all benefit from recognising those gifts that seem common to us but are extraordinary to others. Someone listening to this may have never taken the time to identify their gifts and understand what they possess. So how do we tap into our gifts? What steps can we take to uncover them and make them more apparent?

Annika: It's easy to assume everyone is the same, which leads us to downplay our own talents. Sometimes it helps to ask others because we might not see it ourselves. Questions like, what do you think I do that seems special? can be enlightening. In addition to writing, I also coach people, particularly leaders. One exercise I do with them involves reflecting on what you excelled at as a child, what you loved doing, what you achieved with ease, and any awards you won.

Another intriguing question is, what do you never stop doing? Life can be challenging and overwhelming at times, but if something is truly important to you, it will keep resurfacing. For me, stories always come back; I can't imagine a time when they won't. When we consider musicians, for example, they likely don't stop creating music regardless of whether they publish it or not. Similarly, people who love crafts or excel at being great friends continue their pursuits despite life's challenges.

So ask yourself these questions: What do I never stop doing? What makes me uniquely me regardless of life's circumstances? It's worth figuring out by asking both yourself and those around you what it is that you do differently or unusually well. You might be surprised by their responses.

Dave: I recently had a conversation where we discussed what people in your life—friends and family—say about you. You might realise things about yourself that seem natural but are actually noteworthy to others. Listening to such feedback can be incredibly valuable on your journey, especially as an author.

What ignited the spark for writing?

What was that initial moment when you thought, “Being an author is something I want to pursue?” Who or what ignited that spark within you?

To hear my answer to Dave’s question, tune in to episode 458 of the podcast Living the Next Chapter.

I share my thoughts on this from 4:35 to 6:55.

You can also read a summary of my answer here.

What was that initial moment when you thought, “Being an author is something I want to pursue?” Who or what ignited that spark within you?

Interestingly, it wasn't the idea of being an author that sparked my journey; it was the stories themselves. They came to me and they continue to do so.

When George Michael created that iconic saxophone solo in Careless Whisper, he mentioned it just came to him as he boarded a bus. I wondered how such brilliance could simply appear. But then I realised that's how stories come to me. For others, inspiration for inventions or art might just appear.

 

My stories have always been with me, even from childhood, though it felt like mere play back then. I would act out all the parts in my own tales.

As I grew older, this evolved into daydreaming, though it still didn't seem serious enough. For those considering becoming authors, it's worth noting that it might not feel like a real job at first—just making things up. For a long time, I viewed it as such and thought I should focus on more real activities.

The stories kept coming, but they only became complete when I started writing them down. They didn't arrive as full narratives but rather as scenes or characters in various situations. To bring them to life fully, I needed to put pen to paper.

So to answer your question, what ignited the spark for me, was the stories themselves.

Facing Fear: Insights from The War of Art

Is fear holding you back?

Is there something deep within you that you yearn to do, yet fear holds you back? Perhaps it's a dream you've tucked away, a change you long to make, or a new direction that feels just out of reach.

In The War of Art, Stephen Pressfield explores fear as a reflection of the resistance we face when striving to follow our hearts.

When I left a secure and interesting corporate career to pursue my own business and write books, I was consumed by many of the fears Pressfield describes—fear of failure, fear of letting others down, and even fear of success.

In this video, I’ll read the chapter on Fear from The War of Art.

 My hope is that you’ll find courage in his words and a renewed perspective on the fears that may be keeping you from taking your next step, whatever that might be.

PS. If you would like my help to dare to take that next step, email info@annikarosendahl.com, and I will come back to you.

Bruttolönen – en dimridå som skymmer vår ekonomiska verklighet

När vi diskuterar löner, hamnar alltid bruttolönen i centrum. Det är bruttolönen som anges i lönestatistik och det är den vi förhandlar om vid lönesamtal. När vi pratar om vad vi tjänar är det bruttolönen vi anger.

Egentligen är det lite märkligt då bruttolönen varken är det vi får i plånboken eller det arbetsgivaren betalar.

Genom att flytta fokus till nettolönen och den totala kostnaden för arbetsgivaren får vi en klarare bild av hur vi bidrar till samhället, hur vår privatekonomi ser ut och vad våra arbetsgivare egentligen betalar.

I det här inlägget lyfter jag dimridån en bit för att öka förståelsen och därmed möjligheten att påverka den egna ekonomin och Sveriges skattesystem.

 

Bruttolönen är en förpackning för det du får i plånboken

När min yngste son fick sin lönespecifikation efter sommarjobbet tittade han besviket på raden som visade hur mycket som hade satts in på hans konto. Han visste att bruttolön och nettolön inte var samma sak, ändå blev det en kalldusch när han såg svart på vitt hur mycket mindre han fick än den timlön han hade jobbat för.

Bruttolönen är som en förpackning. Den innehåller nettolönen - det vi får i plånboken - men är större och flashigare och det är inte förrän vi öppnar paketet och läser lönespecen som vi säkert vet vad som finns inuti.

 
Tänk dig två bröder: Östen bor i Österåker och Dexter bor i Degerfors. De tjänar båda den bruttolön som var medianlönen i Sverige 2023: 35 600 kronor per månad.

Eftersom Österåker har lägst kommunalskatt i Sverige (28,98 %) och Degerfors har högst (35,3%) tjänar Östen på ett år ungefär 18 000 kronor mer än Dexter och unnar sig och sin familj långväga semesterresor varje år, medan Dexter och hans familj stannar hemma i Degerfors.

 
Bröderna har alltså samma bruttolön men olika ekonomiska verkligheter eftersom det finns faktorer utöver bruttolönen som påverkar nettolönen, såsom var vi bor, hur gamla vi är, med mera.

Slutsatsen?

Vid löneförhandlingar kan det vara lämpligt att titta på statistik för bruttolön för att säkerställa att du får en skälig lön, men för att förstå och påverka din privatekonomi, fokusera på nettolönen istället för den fina förpackning som bruttolönen är.

Din arbetsgivare betalar betydligt mer än din bruttolön

Om vi som löntagare får en kalldusch om vi fokuserar på bruttolönen, kan nyblivna småföretagare få en kalldusch när de ser att de behöver betala betydligt mer än bruttolönen för att ge sina anställda lön. Om bruttolönen är en förpackning, så är det ur arbetsgivarsynpunkt bara ett av flera paket.

För att Dexter ska få sin nettolön på 27 185 kronor per månad behöver hans arbetsgivare utöver bruttolönen på 35 600 betala en arbetsgivaravgift på 31,42% av bruttolönen. Tillsammans blir detta 46 786 kronor varje månad. Av det arbetsgivaren betalar går med andra ord 58% till Dexter, medan resten går till kommunen, regionen och staten.

Skatten till kommunen och regionen finansierar skolor, sjukvård, infrastruktur med mera medan arbetsgivaravgiften finansierar det sociala trygghetssystemet. Jag tror att många med mig vill bidra till allt detta, speciellt eftersom de flesta av oss någon gång drar nytta av det vi tillsammans betalar för, till exempel sjukvård och skola.

Arbetsgivaravgiften inkluderar dock även en ”allmän löneavgift”. Denna infördes 1995 för att finansiera Sveriges EU medlemskap och har ökat från dåvarande 1,5 % till 11,62%(!) och har enligt Skatteverket under senare år använts i ”allmänt budgetförstärkande syfte”. Dexters bidrag till detta blir knappt 50 000 kronor per år.

Erik Bengtzboe skrev i en artikel på Skattebetalarnas hemsida att den allmänna löneavgiften är en dold skatt på arbete. Jag håller med, den ligger dold bakom mer än en dimridå.

Idag är det endast ett fåtal arbetsgivare som synliggör arbetsgivaragiften på lönespecifikationen och ännu färre lönetagare som känner till att det ingår en allmän löneavgift i den. Om fler vore medvetna om detta, skulle vi tillsammans bättre förstå hur mycket vi bidrar till kommun, region, sociala avgifter och “allmän budgetförstärkning”.

Slutsats

För att lyfta dimridån kring bruttolönen och skapa en mer verklighetsnära bild av vår privatekonomi, arbetsgivares kostnader och skattesystemet, kan vi alla bidra genom att:

1. Fokusera på nettolönen – Förstå hur den påverkas av faktorer som kommunalskatt och ålder, och hur den bidrar till din privata ekonomi.
2. Synliggöra arbetsgivaravgiften – Föreslå att denna inkluderas på lönespecifikationen, så att alla löntagare får insikt i hur mycket de bidrar och hur mycket arbetsgivaren betalar.
3. Vara medvetna om att vi och våra arbetsgivare inte enbart bidrar till kommun, region och det sociala trygghetssystemet, utan även till den ”allmänt budgetförstärkande allmänna löneavgiften”.

Jag hoppas att det här inlägget har lyft dimridån något så att du har den kunskap du behöver för att påverka din privata ekonomi och bidra till en mer transparent och begriplig debatt om arbetsgivares förutsättningar och vårt skattesystem.

***
Siffrorna och definitionerna i den här artikeln kommer från Skatteverket och SCB och beräkningarna gjordes i skatteuträkningsverktyget på ekonomifakta.se under december 2024.