12/18/13

Känner du julfrid ännu?

Jag pratade i måndags för en grupp på Ericsson om det här med att få mer vill-tid i vardagen. Vi pratade om att vi lurar oss själva - och människor omkring oss - när vi säger "jag har inte tid".

Visst har vi tid. De som gör mycket har inte ett extra, hemligt dygn någonstans mellan söndag och måndag. De har samma mängd tid som de som känner att de inte hinner någonting.

Så det handlar inte så mycket om hur mycket tillgänglig tid vi har, det handlar mer om hur vi ser på vår tid och det vi gör. Hur väl vi tar hand om våra egna önskningar och prioriteringar.

Ändå är det oerhört vanligt att säga "jag har inte tid". Vi uppmuntras att ha så mycket att göra att det inte går att lägga till ytterligare saker. Roliga vill-saker. Det anses normalt att känna stress.

Jag tänkte på det när jag läste Kungälvs Posten för någon vecka sedan. En reporter ställde en fråga till fem Kungälvsbor. Frågan löd:

"Känner du julstress redan?"

Snacka om ledande fråga. Ett antagande om att vi alla förr eller senare kommer att känna stress inför julen.

Frågan hade lika gärna kunnat vara:

"Känner du julfrid redan?"

 Eller kanske hade det varit ännu bättre om frågan hade varit helt öppen:

"Vad känner du inför julen?"

Så låt dig inte luras av det du hör omkring dig, tro inte att det är "normalt" att känna stress eller att inte ha någon tid över till det som är roligt och ger energi.


Och se till att ha en riktigt härlig jul!


2 comments:

  1. Mycket bra! Det är inte alltid som det är bäst att spara efterrätten till sist. Livet är en gåva och den ska man inte stressa bort. Inte ens när det är jul. Först gör man det roliga och när det är klart kan man diska om man vill. Jag lovar, disken springer inte ifrån en. Den blir inte ens sur om den behöver vänta.

    ReplyDelete
  2. För många år sen bestämde jag mig. Att inte stressa. Att inte BLI stressad av de saker jag inte kan påverka. Hitta ett förhållningsssätt.
    Föga anade jag hur provocerande det är.....

    Jag bodde utanför Stockholm och hade 2,5 mil till jobbet. Jag började vid 8 på morgonen och satt i värsta bilköerna hela vägen, varje dag. Åt båda hållen. Jag kunde många låttexter! Jag "lagade mat" med mina barn ibland, via mobilen. (Kör man i 10 km/h är det rätt ofarligt att prata snabbmakaroner, och dessutom var det många år sen)

    Jag börjar heller aldrig dagen med att grymta om vädret. Vädret ÄR. Jag kan inte påverka vädret och behöver därför inte bli stressad av vädret.

    Jag städade mer på mina villkor innan jag blev sjuk, men har lärt mig att inte bli stressad av att det inte är städat hemma.

    Jag stryker tvätten ibland. Bara för att jag vill. För att jag tycker att det är trevligt. Vill jag inte så stryker jag ingen tvätt.

    Och, precis som Lisbeth skriver, ibland ska man gå rakt på efterrätten!

    Och precis som jag respekterar att inte alla gör som jag, vill jag bli respekterad för mina val, och o-val i livspussel-o-stressen.

    ReplyDelete