Det här inlägget finns numer också som en annikaslolTBTvideo
här.
...där en vän skrev att hon just hade haft den värsta dagen i sitt liv. Inget mer, ingen förklaring.
Dagen efter skrev hon vad som hade hänt och jag och många med mig skrev förstående och uppmuntrande kommentarer.
Vad jobbigt för dig, du kommer att komma igenom det här, kram, vi finns här för dig, säg till om du vill ha hjälp...
Det låg något olycksbådande över det hela, men nästa dag skrev hon ett lugnande inlägg där hon tackade alla och skrev att det nog skulle lösa sig.
Dagen efter var hon försvunnen. Om någon av oss visste var hon var skulle vi ringa hennes närmaste. Jag skickade ett meddelande till hennes avstängda mobil och hoppades, hoppades att hon skulle få meddelandet. Att hon bara hade gett sig iväg för att få vara själv med sina tankar ett tag.
Dagen därpå blev jag glad i några korta sekunder när jag såg en fin bild på min vän, glatt leende. Jag trodde att hon ville lugna oss med denna bild. Sedan läste jag bildtexten med den ödesdigra förkortningen RIP...
Ungefär 1400 personer dödar sig själva i Sverige varje år, närmare 4 per dag. Det är fler dödsoffer än trafiken skördar. En annan skrämmande jämförelse tagen från Time:
"More U.S soldiers have killed themselves than have died in the Afghan war."
Är det bra eller dåligt att skriva om självmord? Det finns det delade
meningar om. Å ena sidan är många rädda för den så kallade Werther
effekten (från Goethes
Den unge Werthers lidanden, där huvudpersonen tar
livet av sig och enligt vissa inspirerade många unga män att göra
detsamma) å andra sidan kanske de som funderar på självmord ser att det
finns alternativ, att de inte är ensamma om sina känslor, om vi
pratar om problemet istället för att tysta ned det.
När jag var lika ung och självsäker som
Jenny, slängde jag ur mig att självmord var en egoistisk handling. Att bara lämna sina anhöriga på det viset, att själv ända sitt liv fast det hade kunnat undvikas. En person som visste mer än jag om hur det kan kännas förklarade att man inte tänker så när man mår så dåligt. Just då tror man att livet blir bättre för alla om man försvinner. Och framförallt vill man att smärtan ska ta slut.
Som jag skrev i ett tidigare
inlägg kan det vara bättre att vara okunnig om hur saker och ting är, än att ha en förutfattad mening om hur saker och ting borde vara.
Så min vän, jag känner tomrummet efter dig, jag förstår inte ditt val eller hur du kunde må så dåligt att detta kändes som en bra lösning, men jag förstår att jag inte förstår och jag hoppas att du mår bra nu och att dina nära och kära hittar en väg framåt utan dig.
För de av er som mår dåligt eller som har någon i er närhet som mår riktigt, riktigt dåligt, finns
självmordsupplysningen som kan ge råd och hjälp. De ger också information om
vad du kan göra för att hjälpa personer med självmordstankar.
