Bruttolönen – en dimridå som skymmer vår ekonomiska verklighet

När vi diskuterar löner, hamnar alltid bruttolönen i centrum. Det är bruttolönen som anges i lönestatistik och det är den vi förhandlar om vid lönesamtal. När vi pratar om vad vi tjänar är det bruttolönen vi anger.

Egentligen är det lite märkligt då bruttolönen varken är det vi får i plånboken eller det arbetsgivaren betalar.

Genom att flytta fokus till nettolönen och den totala kostnaden för arbetsgivaren får vi en klarare bild av hur vi bidrar till samhället, hur vår privatekonomi ser ut och vad våra arbetsgivare egentligen betalar.

I det här inlägget lyfter jag dimridån en bit för att öka förståelsen och därmed möjligheten att påverka den egna ekonomin och Sveriges skattesystem.

 

Bruttolönen är en förpackning för det du får i plånboken

När min yngste son fick sin lönespecifikation efter sommarjobbet tittade han besviket på raden som visade hur mycket som hade satts in på hans konto. Han visste att bruttolön och nettolön inte var samma sak, ändå blev det en kalldusch när han såg svart på vitt hur mycket mindre han fick än den timlön han hade jobbat för.

Bruttolönen är som en förpackning. Den innehåller nettolönen - det vi får i plånboken - men är större och flashigare och det är inte förrän vi öppnar paketet och läser lönespecen som vi säkert vet vad som finns inuti.

 
Tänk dig två bröder: Östen bor i Österåker och Dexter bor i Degerfors. De tjänar båda den bruttolön som var medianlönen i Sverige 2023: 35 600 kronor per månad.

Eftersom Österåker har lägst kommunalskatt i Sverige (28,98 %) och Degerfors har högst (35,3%) tjänar Östen på ett år ungefär 18 000 kronor mer än Dexter och unnar sig och sin familj långväga semesterresor varje år, medan Dexter och hans familj stannar hemma i Degerfors.

 
Bröderna har alltså samma bruttolön men olika ekonomiska verkligheter eftersom det finns faktorer utöver bruttolönen som påverkar nettolönen, såsom var vi bor, hur gamla vi är, med mera.

Slutsatsen?

Vid löneförhandlingar kan det vara lämpligt att titta på statistik för bruttolön för att säkerställa att du får en skälig lön, men för att förstå och påverka din privatekonomi, fokusera på nettolönen istället för den fina förpackning som bruttolönen är.

Din arbetsgivare betalar betydligt mer än din bruttolön

Om vi som löntagare får en kalldusch om vi fokuserar på bruttolönen, kan nyblivna småföretagare få en kalldusch när de ser att de behöver betala betydligt mer än bruttolönen för att ge sina anställda lön. Om bruttolönen är en förpackning, så är det ur arbetsgivarsynpunkt bara ett av flera paket.

För att Dexter ska få sin nettolön på 27 185 kronor per månad behöver hans arbetsgivare utöver bruttolönen på 35 600 betala en arbetsgivaravgift på 31,42% av bruttolönen. Tillsammans blir detta 46 786 kronor varje månad. Av det arbetsgivaren betalar går med andra ord 58% till Dexter, medan resten går till kommunen, regionen och staten.

Skatten till kommunen och regionen finansierar skolor, sjukvård, infrastruktur med mera medan arbetsgivaravgiften finansierar det sociala trygghetssystemet. Jag tror att många med mig vill bidra till allt detta, speciellt eftersom de flesta av oss någon gång drar nytta av det vi tillsammans betalar för, till exempel sjukvård och skola.

Arbetsgivaravgiften inkluderar dock även en ”allmän löneavgift”. Denna infördes 1995 för att finansiera Sveriges EU medlemskap och har ökat från dåvarande 1,5 % till 11,62%(!) och har enligt Skatteverket under senare år använts i ”allmänt budgetförstärkande syfte”. Dexters bidrag till detta blir knappt 50 000 kronor per år.

Erik Bengtzboe skrev i en artikel på Skattebetalarnas hemsida att den allmänna löneavgiften är en dold skatt på arbete. Jag håller med, den ligger dold bakom mer än en dimridå.

Idag är det endast ett fåtal arbetsgivare som synliggör arbetsgivaragiften på lönespecifikationen och ännu färre lönetagare som känner till att det ingår en allmän löneavgift i den. Om fler vore medvetna om detta, skulle vi tillsammans bättre förstå hur mycket vi bidrar till kommun, region, sociala avgifter och “allmän budgetförstärkning”.

Slutsats

För att lyfta dimridån kring bruttolönen och skapa en mer verklighetsnära bild av vår privatekonomi, arbetsgivares kostnader och skattesystemet, kan vi alla bidra genom att:

1. Fokusera på nettolönen – Förstå hur den påverkas av faktorer som kommunalskatt och ålder, och hur den bidrar till din privata ekonomi.
2. Synliggöra arbetsgivaravgiften – Föreslå att denna inkluderas på lönespecifikationen, så att alla löntagare får insikt i hur mycket de bidrar och hur mycket arbetsgivaren betalar.
3. Vara medvetna om att vi och våra arbetsgivare inte enbart bidrar till kommun, region och det sociala trygghetssystemet, utan även till den ”allmänt budgetförstärkande allmänna löneavgiften”.

Jag hoppas att det här inlägget har lyft dimridån något så att du har den kunskap du behöver för att påverka din privata ekonomi och bidra till en mer transparent och begriplig debatt om arbetsgivares förutsättningar och vårt skattesystem.

***
Siffrorna och definitionerna i den här artikeln kommer från Skatteverket och SCB och beräkningarna gjordes i skatteuträkningsverktyget på ekonomifakta.se under december 2024.