3/27/14

Dags att bryta gnällspiralen

Det gnälls en hel del i tidningar, i fikarum och på sociala medier. Ett aktuellt exempel är svenska skolan som det klagas på vitt och brett.

Jag tycker det är dags att bryta gnäll-spiralen. Den där vi förfasas över saker som vi ofta bara sätter oss in i på rubriknivå. Upprördhetsmaskinen som Göran Everdahl kallade det i inslaget Avsikten borde räknas i Spanarna i Sveriges Radio.

Hur så? kanske du tänker. Det är väl bra att säga till när något inte är bra?

Visst är det bra att säga ifrån om något inte fungerar -  och sedan göra något åt saken. Men om du ältar problemen och gnäller utan att förbättra situationen fastnar du i en gnällspiral och ser till slut bara det som är negativt.
Detta beskrivs på ett mycket bra sätt i denna  TED Talk.



Shawn Anchor säger bland annat det här 5:23 in i videon:
...when I turn on the news, it seems like the majority of the information is not positive, in fact it's negative. Most of it's about murder, corruption, diseases, natural disasters. And very quickly, my brain starts to think that's the accurate ratio of negative to positive in the world. What that's doing is creating something called the medical school syndrome -- which, if you know people who've been to medical school, during the first year of medical training, as you read through a list of all the symptoms and diseases that could happen, suddenly you realize you have all of them.

För vi ser det vi vill se. Om vi förväntar oss något negativt är det bara det vi kommer att se. Vi kommer att missa allt det vackra. Som att inte se den vackra tavlan för att det finns en fettfläck på ramen.

Men, hur är det nu, kan vi påverka hur vi ser på världen, eller är det så att vissa helt enkelt är optimister medan andra är pessimister?

Jo, det går att påverka! Vi kan till och med "programmera våra hjärnor" till glädje.

Detta beskriver Shawn 11:01 in i videon.
We've found that there are ways that you can train your brain to be able to become more positive. In just a two-minute span of time done for 21 days in a row, we can actually rewire your brain, allowing your brain to actually work more optimistically and more successfully. We've done these things in research now in every single company that I've worked with, getting them to write down three new things that they're grateful for for 21 days in a row, three new things each day. And at the end of that, their brain starts to retain a pattern of scanning the world, not for the negative, but for the positive first.

Så låt oss bryta gnäll-spiralen och programmera våra hjärnor till glädje och framgång!

Hoppa över sensationsnyheter som framställer allt i negativ dager
Du kan till exempel läsa renommerade dagstidningar istället för kvällstidningar, ladda ned Text TV appen i mobilen och läsa nyheter där istället för i de nyhetsprogram som ofta finns som default i mobilen.


Fastna inte i gnäll på sociala medier - du behöver inte läsa allt och du kan framförallt hoppa över att dela det där upprörda och negativa inlägget - om situationen du ogillar ändå inte förändras av det. Du kan också delta i gruppen Goda Nyheter på facebook som en motvikt.

Och varför inte testa det som Shawn beskriver ovan - reflektera över minst tre bra saker som har hänt varje dag - och programmera din hjärna till att fokusera på det positiva!

Vad brukar du göra för att bryta gnällspiralen?

3/13/14

Matte i tre akter

Har matematik och berättande, eller för att uttrycka det mer modernt, storytelling, något med varandra att göra?

Att berätta historier för varandra har vi gjort sedan urminnes tider, vi har samlats runt lägereldar eller suttit i stugor och berättat för varandra.

Dan Meyer heter en matematiklärare som har tagit fasta på det här och kommit fram till att det är ett utmärkt sätt att lära ut även matematik på. Han kallar det matematik i tre akter, eller "the three acts of a mathematical story" där första akten går ut på att väcka intresset, visa problemet. Det är i akt två som vi tar reda på hur problemet kan lösas och i akt tre som vi kan se om vårt svar är korrekt.

Historiskt har matematikundervisningen koncentrerats på akt två. Hur vi löser givna problem, hur vi räknar ut olika saker.

Problemet med det sättet är att många kanske lär sig att räkna med kvadratrötter och procent men vet inte hur och när de ska använda det i vanliga livet.

Med mer fokus på akt ett, att presentera ett problem utan att ge alla detaljer och sedan låta eleverna själva komma fram till själva problemformuleringen, gör matematiken lik den verklighet vi lever i.



Dan Meyer uppmanar dessutom lärare att göra detta på ett sätt som är mer nutida än texter beskrivna i en bok. Han föreslår att vi använder oss av de möjligheter som finns idag att ta kort på situationer omkring oss, att göra enkla filmer och uppmana eleverna att göra filmer där de beskriver sina svar.

Dan vänder sig till lärare, men hans TED talk på bara 11 minuter rekommenderar jag för alla, här pratar han om faran att tro att hela livet består av problem som är lika lätta som de i Two and a half men. Eftersom livet är något mer komplicerat än så är det viktigt att vi ägnar oss åt tålmodigt problemlösande.

Så, jo, det finns massor av anledningar till att vara nyfiken på matematik. Till exempel för det som Dan säger:
Matematik är intuitionens vokabulär

Vad tycker du, verkar detta vara ett bra sätt att lära ut matte?