9/27/12

Hur får du inspiration just de timmarna?

Den frågan fick jag på Bokmässan för två år sedan. Jag pratade under en vinjett som löd ungefär:
Civilingenjör, projektledare, 3-barnsmamma och författare - om att hitta tid i vardagen. 
Jag hade just förklarat hur jag hittar tid i min vardag för att skriva. Det är ingen rocket science, det är mycket enkelt. Varannan kväll lägger min man barnen och de kvällarna passar jag på att skriva 1-2 timmar. Klart. Så hinner jag skriva.

Men frågan, hur jag kunde få inspiration just de två timmarna, visade att jag bara hade svarat på:
Hur hinner du skriva ned berättelserna som du har i ditt huvud?
men helt hoppat över frågan:
Hur kommer berättelserna in i ditt huvud?
Så på årets Bokmässa i Göteborg åtgärdar jag detta genom att prata om hela processen, från idé till bok inklusive hur jag och andra kan få inspiration till berättelser.



Kom gärna och lyssna och bidra med dina egna tankar om hur du inspireras!

Kl 16 på fredag och kl 14 på lördag i Oppenheims monter C03:42



9/20/12

Arrangemang i höst - ses vi?

Planeringen för höstens olika arrangemang börjar ta form - jag hoppas jag träffar er på några av dem!

Bok & Bibliotek

Våga skriva!

En föreläsning för alla som funderar på det här med att skriva och att förmedla berättelser. Tips och tankar om att hitta inspiration, få berättelser på pränt och våga dela med sig av det man har skrivit.

När: 28/9 kl 16 och 29/9 kl 14
Var: Bokmässan i Göteborg, Oppenheims monter C03:42
Öppet för alla!





Gör det du vill - inte det du hinner

En föreläsning om att vi är drottningar och kungar över vår egen tid - inte slavar under den. Om att göra det vi vill här i livet. Tankar om vill-tid, spill-tid och måste tid.

När: 23/10 Frukostföreläsning kl 7:30
Var: Ericssons kontor på Lindholmen Göteborg. (Det blir även en föreläsning i Borås men datumet är ej spikat.)
För: Kvinnor anställda av Ericsson på dessa kontor



Skuld och försoning

Ett samtal med Dan Götharsson och alla som deltar på Göteborgs Relationscafé denna kväll
När: Preliminärt 31 oktober 18-20
Var: Café Vida La Vida, 4:e Långgatan 48, Göteborg
Öppet för alla!

Hanhals kyrka

Skuld, hämnd och förlåtelse

En föreläsning och dialog om viktiga frågor som skuld, förlåtelse, öga mot öga eller vända andra kinden till.
När: 17 Nov, lördagsfrukost samling 9:30-11
Var: Hanhals församlingshem

Hoppas vi ses vid något av dessa tillfällen!

9/13/12

Det började med ett kryptiskt inlägg på Facebook...


Det här inlägget finns numer också som en annikaslolTBTvideo här.

...där en vän skrev att hon just hade haft den värsta dagen i sitt liv. Inget mer, ingen förklaring.

Dagen efter skrev hon vad som hade hänt och jag och många med mig skrev förstående och uppmuntrande kommentarer.

Vad jobbigt för dig, du kommer att komma igenom det här, kram, vi finns här för dig, säg till om du vill ha hjälp...

Det låg något olycksbådande över det hela, men nästa dag skrev hon ett lugnande inlägg där hon tackade alla och skrev att det nog skulle lösa sig.

Dagen efter var hon försvunnen. Om någon av oss visste var hon var skulle vi ringa hennes närmaste. Jag skickade ett meddelande till hennes avstängda mobil och hoppades, hoppades att hon skulle få meddelandet. Att hon bara hade gett sig iväg för att få vara själv med sina tankar ett tag.


Dagen därpå blev jag glad i några korta sekunder när jag såg en fin bild på min vän, glatt leende. Jag trodde att hon ville lugna oss med denna bild. Sedan läste jag bildtexten med den ödesdigra förkortningen RIP...




Ungefär 1400 personer dödar sig själva i Sverige varje år, närmare 4 per dag. Det är fler dödsoffer än trafiken skördar. En annan skrämmande jämförelse tagen från Time:
"More U.S soldiers have killed themselves than have died in the Afghan war."

Är det bra eller dåligt att skriva om självmord? Det finns det delade meningar om. Å ena sidan är många rädda för den så kallade Werther effekten (från Goethes Den unge Werthers lidanden, där huvudpersonen tar livet av sig och enligt vissa inspirerade många unga män att göra detsamma) å andra sidan kanske de som funderar på självmord ser att det finns alternativ, att de inte är ensamma om sina känslor, om vi pratar om problemet istället för att tysta ned det.

När jag var lika ung och självsäker som Jenny, slängde jag ur mig att självmord var en egoistisk handling. Att bara lämna sina anhöriga på det viset, att själv ända sitt liv fast det hade kunnat undvikas. En person som visste mer än jag om hur det kan kännas förklarade att man inte tänker så när man mår så dåligt. Just då tror man att livet blir bättre för alla om man försvinner. Och framförallt vill man att smärtan ska ta slut.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg kan det vara bättre att vara okunnig om hur saker och ting är, än att ha en förutfattad mening om hur saker och ting borde vara.

Så min vän, jag känner tomrummet efter dig, jag förstår inte ditt val eller hur du kunde må så dåligt att detta kändes som en bra lösning, men jag förstår att jag inte förstår och jag hoppas att du mår bra nu och att dina nära och kära hittar en väg framåt utan dig.

För de av er som mår dåligt eller som har någon i er närhet som mår riktigt, riktigt dåligt, finns självmordsupplysningen som kan ge råd och hjälp. De ger också information om vad du kan göra för att hjälpa personer med självmordstankar. 


9/6/12

Manus skickat till Tre Böcker!

Hoppas inte för mycket, då kan du bli besviken... 

...fick jag höra när jag var liten. Jag håller inte med om det uttrycket alls.

Besvikelser går det inte att skydda sig mot. Det är bara att ta livets snytingar och sedan studsa upp igen som jag pratar om i föreläsningen Vi är alla fantastiska - även när livet golvar oss och som jag skrev i inlägget Fick just en snyting...

Jag tycker bättre om uttrycket:
Hope for the best but prepare for the worst. 
Det tänker jag göra nu när jag har skickat Ursus- dit rättvisan inte når, till förlaget Tre Böcker.

Tre Böcker

Jag hoppas på det bästa, att de kommer att tycka om manuset och vill ge ut det.
Samtidigt är jag beredd på det värsta: "Tack för att du skickade ditt manus. Tyvärr måste vi meddela att ditt manus inte passar i vår utgivning... osv." (Jenny, Jenny refuserades tre gånger innan jag hittade mitt förlag Oppenheim, så jag vet hur formuleringarna kan se ut.)
Om detta händer kontaktar jag nästa förlag på listan över möjliga förlag som jag har satt ihop.




Så jag hoppas utan förbehåll att Tre Böcker vill ge ut Ursus! Om inte, får jag ta besvikelsen, vippa tillbaka och gå vidare med plan C.